Utmanad - allt flyter på
Onsdagen den 28 maj 2008
3 namn jag går under: Stina, Stinis och Stinolin
3 saker som skrämmer mig: Ormar, ensamhet och alltför trånga utrymmen
3 saker jag har på mig: Leggings, jeanskjol och svart topp
3 sanningar: Jag är pedantisk vad gäller mina böcker i bokhyllan, jag tror att jag måste beställa en massa kläder så fort en H&M- katalog anländer och jag har en himla massa komplex för saker som jag egentligen vet att det inte är något fel på.
3 saker jag verkligen vill ha: En dubbelsäng vid namn Malm i ekfaner från Ikea, en ny cykel och ett långt och lyckligt liv med min Dawwa och våra 13 barn.
3 personer jag vill utmana: Sarah, Karre och Harre!
Ja nu är det bestämt. Den nionde juni har vi nycklarna till vår nya lägenhet! Jag håller med Maria i kommentaren till mitt förra inlägg: det går hur fort som helst! Det har inte ens gått en vecka sedan vi fick reda på att lägenheten är vår. Min pojkvän har skrivit kontrakt idag! Och vi flyttar om typ två veckor! Det är helt sinnessjukt vad allt rullar på. Men vi försöker hänga med och dessutom njuta av det, för vi är verkligen överlyckliga!
David kom precis hem från kontraktskrivningen. Han som tog emot honom sa att vi ska veta att vi har haft en enorm tur! Sådant här händer bara inte, sa han. Eftersom vi hade så låga köpoäng så ska vi bara inte ha någon chans på en så grym lägenhet. Så vi är otroligt tacksamma, Stångåstaden och alla som tackade nej så vi kunde tacka ja!
Torsdag och fredag jobbar jag! Helgen ska spenderas i Göteborg. Min äldsta syster och hennes fästman har köpt en jättefin lägenhet som vi ska få se nu. Det blir spännande! Hans familj kommer också dit på lördagkvällen, och jag börjar misstänka att syrran och hennes sambo har någon glad nyhet att meddela. Att det är därför dom samlar ihop alla. Barn kanske? Hoppas, hoppas, hoppas! Hihi!
Nästa vecka ska jag och Karin träffas! Wohoo! Vi får se vad vi hittar på! Trevligt kommer det bli i alla fall! Det var alldeles för länge sen vi sågs.
3 saker som skrämmer mig: Ormar, ensamhet och alltför trånga utrymmen
3 saker jag har på mig: Leggings, jeanskjol och svart topp
3 sanningar: Jag är pedantisk vad gäller mina böcker i bokhyllan, jag tror att jag måste beställa en massa kläder så fort en H&M- katalog anländer och jag har en himla massa komplex för saker som jag egentligen vet att det inte är något fel på.
3 saker jag verkligen vill ha: En dubbelsäng vid namn Malm i ekfaner från Ikea, en ny cykel och ett långt och lyckligt liv med min Dawwa och våra 13 barn.
3 personer jag vill utmana: Sarah, Karre och Harre!
Ja nu är det bestämt. Den nionde juni har vi nycklarna till vår nya lägenhet! Jag håller med Maria i kommentaren till mitt förra inlägg: det går hur fort som helst! Det har inte ens gått en vecka sedan vi fick reda på att lägenheten är vår. Min pojkvän har skrivit kontrakt idag! Och vi flyttar om typ två veckor! Det är helt sinnessjukt vad allt rullar på. Men vi försöker hänga med och dessutom njuta av det, för vi är verkligen överlyckliga!
David kom precis hem från kontraktskrivningen. Han som tog emot honom sa att vi ska veta att vi har haft en enorm tur! Sådant här händer bara inte, sa han. Eftersom vi hade så låga köpoäng så ska vi bara inte ha någon chans på en så grym lägenhet. Så vi är otroligt tacksamma, Stångåstaden och alla som tackade nej så vi kunde tacka ja!
Torsdag och fredag jobbar jag! Helgen ska spenderas i Göteborg. Min äldsta syster och hennes fästman har köpt en jättefin lägenhet som vi ska få se nu. Det blir spännande! Hans familj kommer också dit på lördagkvällen, och jag börjar misstänka att syrran och hennes sambo har någon glad nyhet att meddela. Att det är därför dom samlar ihop alla. Barn kanske? Hoppas, hoppas, hoppas! Hihi!
Nästa vecka ska jag och Karin träffas! Wohoo! Vi får se vad vi hittar på! Trevligt kommer det bli i alla fall! Det var alldeles för länge sen vi sågs.
Veckans skratt: Beatles fnitter och lek under inspelningen av "And your bird can sing"
Jag har varit raggare, va
Tisdagen den 27 maj 2008
Nu händer det grejer. Den första "spekulanten" som kom och tittade på min pojkväns lägenhet blev begeistrad på en gång och vill ha den! Så nu är det bara för oss att pyssla färdigt med allt praktiskt, sen kan vi flytta så fort som möjligt!
Att göra inför flytten (överstruket är redan gjort)
~Skriva kontrakt (görs imorgon)
~Skaffa hemförsäkring
~Hitta hyresgäst till Davids lägenhet
~Flytta Com Hem
~Flytta elen
~Adressändra
~Rensa, slänga och packa
~Få Davids lägenhet besiktigad
~Flytta!
~Skriva kontrakt (görs imorgon)
~Hitta hyresgäst till Davids lägenhet
~Flytta Com Hem
~Adressändra
~Rensa, slänga och packa
~Få Davids lägenhet besiktigad
~Flytta!
Jag kan ha glömt en massa, men men... Om allt går som det ska så har vi nycklarna i våra händer redan den 9:e juni! Det är en måndag, så själva flytten sker antagligen helgen efter det. Men då kan man flytta lite i taget under veckan, kanske. Det känns så häftigt att lägenheten verkligen är vår! Imorgon har vi det på papper med! Tjohoo!
Idag har jag bytt bank med...det var en himla massa information men jag tror att jag fattade allt. Känns gött att bli student i höst för då får jag inga avgifter på en massa kontokort och grejer. Sådant är gratis för studenter. Bra va?
Min systerson är så söt. Hans ord för farbror är "Ajo". Han kallar bland annat sin morfar för Ajo. När min mamma var med honom i lekparken i Västervik häromdagen så sa han "Ajo!" och pekade på två åttaåriga pojkar, haha! Men för honom var de ju som farbröder, hihi!
Har ni sett den underbara dokumentären "Snickeriet"? Vill man lyssna på östgötska så ska man se den dokumentären. Här kommer ett klipp därifrån, och sedan ett klipp med Robert Gustavsson. Han har också sett "Snickeriet"...hihi.
Jag är så sugen på att se en bra film. Har ni något tips på någon bra, sevärd film? Helst inte action...
Veckans låt som satt sig på huvudet: Bosnien-Herzegovinas bidrag i Esc
Balladhelveten
Söndagen den 25 maj 2008
Nu har jag kanske börjat få in i mitt huvud att jag verkligen ska flytta, så nu kan jag blogga mer om det tror jag. Det är så mycket som ska hända innan vi flyttar. På onsdag skrivs kontraktet. Försäkringen har vi fixat nu, men nu gäller det att hitta en hyresgäst till Davids lägenhet, så han inte står med dubbla hyror. Sedan ska vi flytta Com Hem och elen, adressändra och jag ska byta bank. Sedan är det ju en massa inköp som behövs, och vad som ska handlas måste vi ju också bestämma. En Ullaredresa kunde inte komma mer lägligt! För antagligen ska vi dit med våra mammor 14 juni.
Min pappa jobbar med kartonger så på fredag ska han ta med sig typ 20 flyttkartonger. Då ska här packas! Fy fan vad jag längtar efter att få packa upp allt i vår nya, fräscha lägenhet! Hela huvudet är bara fullt av flyttartankar. Hur ska vi möblera där? Vad ska jag ha med mig? Vad ska jag sälja på blocket? Vad ska vi ha för gardiner? Ja det är mycket vi ska bestämma tillsammans! Men jag tycker sådant är så himla kul!
På måndag ska en tjej komma och titta på Davids lägenhet. Det skulle vara underbart att hitta en hyresgäst redan nu, så vi kan komma in i vår nya lägenhet snart! Jag kan knappt bärga mig tills vi låser upp dörren och kliver in i vår lägenhet för första gången.
Ni får nog räkna med att det blir mycket flyttskrivande i den här bloggen ett par veckor framöver. Hoppas ni överlever, hehe.
Över till något annat. Eurovision Song Contest. Besvikelsen var stor. Jag har länge varit en balladhatare när det gäller Melodifestivalen och Eurovision. Hatar! Så fort en ballad dyker upp tappar jag intresset och går och gör något annat tills en upptempo kommer. Så att ballader har vunnit, både i fjol och i år, gör mig vansinnig. Smaken är bevisligen som baken. Öststater kommer nog att vinna den här tävlingen en lång tid framöver i alla fall. Eftersom de är så många nu, och bara röstar på varandra. Vi är inte bättre i norden, vi grannröstar vi med. Men vi är färre så vi vinner aldrig på det ändå.
Tycker lite synd om Perelli eftersom det absolut inte var något fel på hennes uppträdande. Det var mycket bättre i finalen än i semifinalen tycker jag. Men det höll helt enkelt inte.
Höjdaren var Björn Gustavsson. Det var ju bara vi i Sverige som tyckte det var roligt, men det gjorde det bara roligare!
En annan höjdare, under både semifinalerna och den stora finalen, var Kristian Luuk. Diggar hans kalla humor. Det är något brittiskt över hans humor, och jag älskar brittiska komiker!
Det sämsta var de nördiga människorna som skulle ta tempen i Green Room. Människor som tror dom är svinroliga, men som är den totala motsatsen. Som Luuk sa: "Ja... dom är nybörjare".
Vad röstade Stina på då? Bosnien-Herzegovina, tihii!
Sist men inte minst vill jag gratta världens alla mammor på Mors Dag! Ni är grymma! Speciellt min! Hihi!
Veckans liveframträdande: Robbie Williams med "Angels"
En ballad jag faktiskt älskar! Och jag älskar publikens sång.
Visst finns mirakel
Torsdagen den 22 maj 2008
Jag ska flytta hemifrån! Och bli sambo! Ja, vi fick lägenheten (jag skrev om den i förra inlägget) som både jag och pojkvännen har varit så kära i så att vi inte har kunnat sova sen i söndags då vi såg den. Och idag fick vi veta att den är VÅR! Det här är så stort så vi kan inte fatta det ännu! Inflyttning 1:a juli, om inte ännu tidigare beroende på om vi hittar någon som vill flytta in i pojkvännens lägenhet snart.
Jag är så lycklig! Men det känns så overkligt också... Det kommer nog kännas mer på riktigt när vi har fått nycklarna och går in i lägenhet by ourselves för första gången. Stort!
Vi har verkligen inte kunnat tänka på något annat i dag. Och det var så lyckat att vi fick den här "presenten" idag, för idag hade vi planerat att fira vår ett och ett halvårsdag som var i tisdags. Så det blev dubbelt firande idag, kan man säga. Picknick vid Hultabadet blev det, och sedan en liten båttur med Davids familjs båt. Gos mos!
När jag kommer hem imorgon ska jag redan planera packningen. Kan inte vänta! Haha. Dessutom tänkte jag se över sådant som jag inte vill ha längre. Eventuellt ska jag sälja en del på Blocket, och på så sätt tjäna en slant!
Vilket flyt man har då! Får den första lägenheten man tittar på! Och dessutom är vi helt kära i den, den passar oss perfekt! Guuu vad jag är glad!
Jag är så glad så jag inte ens kan blogga. Det får bli lite mer utförligt någon annan gång.
Jag är så lycklig! Men det känns så overkligt också... Det kommer nog kännas mer på riktigt när vi har fått nycklarna och går in i lägenhet by ourselves för första gången. Stort!
Vi har verkligen inte kunnat tänka på något annat i dag. Och det var så lyckat att vi fick den här "presenten" idag, för idag hade vi planerat att fira vår ett och ett halvårsdag som var i tisdags. Så det blev dubbelt firande idag, kan man säga. Picknick vid Hultabadet blev det, och sedan en liten båttur med Davids familjs båt. Gos mos!
När jag kommer hem imorgon ska jag redan planera packningen. Kan inte vänta! Haha. Dessutom tänkte jag se över sådant som jag inte vill ha längre. Eventuellt ska jag sälja en del på Blocket, och på så sätt tjäna en slant!
Vilket flyt man har då! Får den första lägenheten man tittar på! Och dessutom är vi helt kära i den, den passar oss perfekt! Guuu vad jag är glad!
Jag är så glad så jag inte ens kan blogga. Det får bli lite mer utförligt någon annan gång.
Veckans film: "National Treasure 2"
Världens finaste lägenhet
Måndagen den 19 maj 2008
I lördags hade gymnasiet Ljunkan en massa aktiviteter på stan. Min mamma är lärare i textil och sömnad, och hennes elever hade modevisning. Jag gick dit och tittade och det var ganska bra. Modevisningar är kul, men med gymnasieelever så brukar det vara så att de syr kläder som de själva kan ha till vardags sedan efter modevisningen. Därför sticker inte många klädesplagg ut särskilt mycket, och för att en modevisning ska bli rolig att titta på så bör de sticka ut tycker jag. Men över lag så var visningen bra!
Medan jag var på visningen så var min pojkvän med sin far och bror för att lägga i sin båt och så där. När han kom hem så gömde han något bakom ryggen. En present till mig. Kan ni gissa vad det var? Ett fiskespö! Jag blev överlycklig! Jag har ju nyligen upptäckt att jag älskar att fiska, så ett eget fiskespö var verkligen en perfekt present! Vi kallar spöt för Stina, eftersom det är mitt mitt mitt mitt mitt! Hihi!
Och i söndags åkte vi faktiskt för att fiska. Jag, David, två av hans bröder och hans föräldrar. Vädret var ju lite...kallt om man säger så. Jag tror jag frös hela kvällen sen. Och så gick mitt fiske inte så bra. Det var inte fiskespöt Stinas fel, hon var grym! Men jag, Stina, kastade som en tvååring och fick bara inte till det. Min pojkvän fick flest fiskar! Grattis, älskling!
När vi kom hem så kom nervositeten smygande. Vi skulle nämligen gå och titta på en lägenhet som vi blivit erbjudna via Stångåstaden. Varför vi över huvudtaget fick ett erbjudande har jag ingen aning om. Runt 20 stycken sökte...kanske mer. Och vi har bara 30-40 köpoäng!! Många fler hade mer poäng än vi, det kan jag lova. Men självklart blev vi jätteglada att vi fick chansen i alla fall.
Vi vet att vi inte har någon stor chans att få den här lägenheten. Två till har blivit erbjudna lägenheten, åtminstone en av dom är väldigt intresseade. Dom har med all säkerhet högre köpoäng än vi...så vi har inte höga förväntningar om man säger så. Men lägenheten? Den var UNDERBAR! Vi blev kära i den direkt. Nytapetserat överallt, nylagt golv, nya luckor i köket med en flashig diskmaskin och rätt ny spis med. Jag kan verkligen se oss där, den skulle vara så perfekt! Och den ligger så centralt det bara går. Så nu hoppas vi på ett mirakel. Jag kan inte sluta tänka på den. Be för oss, snälla ni! Hahaha.
När vi kom hem och hade tackat ja till lägenheten (vi får veta på onsdag eller torsdag om vi får den eller inte) så lagade vi mat och tittade på filmen "21". Riktigt bra film faktiskt! Den handlar om en kille som börjar räkna kort på casinon och så. En film värd att tittas på!
En film som ni inte ska se är "Flyga drake". Jag kanske hade höga förväntingar på den, eftersom boken är så himla bra! Men usch vilken dålig film, vi såg inte ens hela.
Wohoo på onsdag ska jag jobba 13-20! Jobbar ni då, Maria eller/och Sarah?
Medan jag var på visningen så var min pojkvän med sin far och bror för att lägga i sin båt och så där. När han kom hem så gömde han något bakom ryggen. En present till mig. Kan ni gissa vad det var? Ett fiskespö! Jag blev överlycklig! Jag har ju nyligen upptäckt att jag älskar att fiska, så ett eget fiskespö var verkligen en perfekt present! Vi kallar spöt för Stina, eftersom det är mitt mitt mitt mitt mitt! Hihi!
Och i söndags åkte vi faktiskt för att fiska. Jag, David, två av hans bröder och hans föräldrar. Vädret var ju lite...kallt om man säger så. Jag tror jag frös hela kvällen sen. Och så gick mitt fiske inte så bra. Det var inte fiskespöt Stinas fel, hon var grym! Men jag, Stina, kastade som en tvååring och fick bara inte till det. Min pojkvän fick flest fiskar! Grattis, älskling!
När vi kom hem så kom nervositeten smygande. Vi skulle nämligen gå och titta på en lägenhet som vi blivit erbjudna via Stångåstaden. Varför vi över huvudtaget fick ett erbjudande har jag ingen aning om. Runt 20 stycken sökte...kanske mer. Och vi har bara 30-40 köpoäng!! Många fler hade mer poäng än vi, det kan jag lova. Men självklart blev vi jätteglada att vi fick chansen i alla fall.
Vi vet att vi inte har någon stor chans att få den här lägenheten. Två till har blivit erbjudna lägenheten, åtminstone en av dom är väldigt intresseade. Dom har med all säkerhet högre köpoäng än vi...så vi har inte höga förväntningar om man säger så. Men lägenheten? Den var UNDERBAR! Vi blev kära i den direkt. Nytapetserat överallt, nylagt golv, nya luckor i köket med en flashig diskmaskin och rätt ny spis med. Jag kan verkligen se oss där, den skulle vara så perfekt! Och den ligger så centralt det bara går. Så nu hoppas vi på ett mirakel. Jag kan inte sluta tänka på den. Be för oss, snälla ni! Hahaha.
När vi kom hem och hade tackat ja till lägenheten (vi får veta på onsdag eller torsdag om vi får den eller inte) så lagade vi mat och tittade på filmen "21". Riktigt bra film faktiskt! Den handlar om en kille som börjar räkna kort på casinon och så. En film värd att tittas på!
En film som ni inte ska se är "Flyga drake". Jag kanske hade höga förväntingar på den, eftersom boken är så himla bra! Men usch vilken dålig film, vi såg inte ens hela.
Wohoo på onsdag ska jag jobba 13-20! Jobbar ni då, Maria eller/och Sarah?
Veckans fina: Filip och Fredrik sjunger om sin fina vänskap, och om en hel del annat, i "Sverige pussas och kramas"
Och jag kan gå 500 mil!
Torsdagen den 15 maj 2008
Idag är jag på riktigt bra humör. Jag var inte det när jag vaknade, för jag vaknade klockan sju på morgonen och sov sisådär efter det. Men sedan satte jag mig vid datorn med målet att försöka komma igång med åtminstone researchen för min bok. Och om jag kom igång! Jag har skrivit tre sidor snart, och kommit på hur många grejer som helst. Det går jättelätt att skriva, hur kul som helst! Jag får passa på att njuta innan jag drabbas av skrivkramp, för den åkomman har jag tyvärr lätt att drabbas för. Nu är jag i alla fall hur pepp som helst på att fortsätta skriva!
Det blev inget med att åka till Västervik idag tyvärr. Lillgossen blev förkyld så hans pappa stannade hemma med honom. Och jag som så gärna ville se på "Bompa" med honom! Jaja, det får bli en annan dag.
Jag såg "High Chaparall" i måndags. Fredrik och Filip gör ju aldrig dåliga program så det är ett säkert kort att sätta på TV:n på måndagkvällar. Andy Dick var faktiskt lite rolig också...det programmet jag känner igen honom från är "Inte helt perfekt". Vet inte vad det heter på engelska. Jaja, där är han väldigt rolig i alla fall.
Det jag skulle komma till är att när jag såg programmet i måndags så fastnade jag för introt. Jag har ju sett det förut, och varje gång jag har sett det så har jag fastnat för det. Men i måndags kollade jag upp låten och så på nätet, sen kunde jag inte sluta nynna. "But I would walk 500 miles, and I would walk 500 more"... Ni kan se Fredrik och Filip spela in introt här, "Alternativt intro" som klippet heter. Lite roligt.
Sen nynnade jag det när min pojkvän hade kommit hem, och då sa han att han hade lyssnat på den låten typ samma dag på jobbet, fast med Mimikry! Mimikry! Minns ni Hjalle & Heavy? Mimikry är deras band! Och jag hade en gigantisk Hjalle & Heavy- period i mitt liv när "På rymmen" gick på TV. På den tiden var till och med jag, David och hans bröder på en Hjalle & Heavy- konsert! Vem kunde ana då att vi skulle bli ihop i framtiden! Jaja, det är en annan historia.
Jag fick i alla fall höra Mimikrys svenska version på låten, och nu kan jag inte sluta nynna på den. Det jag skulle komma fram till är att ni borde verkligen lyssna på den. Här spelar dom den live:
Det blev inget med att åka till Västervik idag tyvärr. Lillgossen blev förkyld så hans pappa stannade hemma med honom. Och jag som så gärna ville se på "Bompa" med honom! Jaja, det får bli en annan dag.
Jag såg "High Chaparall" i måndags. Fredrik och Filip gör ju aldrig dåliga program så det är ett säkert kort att sätta på TV:n på måndagkvällar. Andy Dick var faktiskt lite rolig också...det programmet jag känner igen honom från är "Inte helt perfekt". Vet inte vad det heter på engelska. Jaja, där är han väldigt rolig i alla fall.
Det jag skulle komma till är att när jag såg programmet i måndags så fastnade jag för introt. Jag har ju sett det förut, och varje gång jag har sett det så har jag fastnat för det. Men i måndags kollade jag upp låten och så på nätet, sen kunde jag inte sluta nynna. "But I would walk 500 miles, and I would walk 500 more"... Ni kan se Fredrik och Filip spela in introt här, "Alternativt intro" som klippet heter. Lite roligt.
Sen nynnade jag det när min pojkvän hade kommit hem, och då sa han att han hade lyssnat på den låten typ samma dag på jobbet, fast med Mimikry! Mimikry! Minns ni Hjalle & Heavy? Mimikry är deras band! Och jag hade en gigantisk Hjalle & Heavy- period i mitt liv när "På rymmen" gick på TV. På den tiden var till och med jag, David och hans bröder på en Hjalle & Heavy- konsert! Vem kunde ana då att vi skulle bli ihop i framtiden! Jaja, det är en annan historia.
Jag fick i alla fall höra Mimikrys svenska version på låten, och nu kan jag inte sluta nynna på den. Det jag skulle komma fram till är att ni borde verkligen lyssna på den. Här spelar dom den live:
"Tycker om dej! Tycker om dej! Nananananana!"
Veckans "mitt-i-prick"- klipp: "Friday mys" med Henrik Schyffert från "Sverige dansar och ler"
Jag skrattade mig fördärvad när jag såg det här klippet för första gången, just för att allt är så mitt i prick! Dessutom blir man ju så glad av alla dansande människor!
Förbannad
Onsdagen den 14 maj 2008
Jag lärde känna en människa på internet på högstadiet. Det skulle jag inte ha gjort. Han visade sig nämligen vara en idiot som älskar att hota folk, i alla fall mig men jag vet att han besvärar andra också. Jag trodde att jag hade tagit bort alla hans 100 miljarder adresser från min msn (han har massa olika under olika namn så att han kan nörda sej med folk utan att behöva stå för det), men nyss visade det sig att jag hade missat en. Han sa det vanliga...jag är en hora och jag är dryg och allt möjligt. Sen går han offline på en gång, så att jag inte ska kunna svara honom. "Hoppas du får knulla mycket, because that's what your'e like..." Även när jag tycker illa om folk så använder jag aldrig ordet hata, för det är ett så starkt ord. Men den här människan hatar jag verkligen. Just för att jag har verkligen inte gjort någonting, ändå ska han komma och kalla mig hora och en massa annat. Blir så jävla förbannad.
Akta er för Internetmänniskor.
Akta er för Internetmänniskor.
Jag utmanar
Onsdagen den 14 maj 2008
Jobbet ringde nyligen, och nu jobbar jag typ två dagar per vecka i tre veckor framöver...riktigt skönt att få lite tider! Jag börjar bli rastlös av att vara "ledig" varje dag...även om det nog egentligen kallas arbetslös.
Min nya bokidé är jätterolig att klura på, även om jag inte fått ner mycket på papper än så länge. Det finns mest i mitt huvud än så länge. Men jag ska sätta mig framför datorn utan att fastna vid Internet eller musik eller något sådant.
Det här har jag "snott" från bloggen apoetry. Jag utmanar Maria, Sarah och Karin att göra likadant på sina bloggar!
För fem år sedan...
...var jag femton och ett halvt år och gick min sista termin i nian på Berga skola. En skola som inte existerar längre för att den ska bli lägenheter. Jag har för mej att det var lite tjafs mellan mig, Harre och Karre...men så var det ibland på högstadiet. Vi hade i alla fall varandra! Jag var inne i min Poets-period, Jimmy Jansson var besattheten...ja jösses vad man har mognat sedan dess :D
För tre år sedan...
...var jag sjutton och ett halvt år och gick i tvåan. Livet var väl inte jätteroligt eftersom jag absolut inte trivdes i min klass. Vid den här tiden ville jag nog bara få sommarlov. Folk hade dessutom börjat bli myndiga, men ett decemberbarn får vänta lääääänge innan det är ens egen tur.
För ett år sedan...
...var jag nitton och ett halvt år och käääär. Jag och min kära hade varit ihop i ett halvår och jag var lycklig som aldrig förr. Dessutom hade jag praktiserat på bokhandeln, jobbat i julhandeln, praktiserat ännu lite mer och vid den här tiden hade jag mitt livs första sommarjobb framför mig. Jag var dessutom världens stoltaste moster till en nio månader gammal kille och jag hade fått körkort. Däremot avslutades min äldsta systers förhållande, som hade hållit i åtta år. Det var tungt.
För tre månader sedan...
...var det februari och jag längtade som en galning till min och pojkvännens Gran Canaria-resa. Jag hade fått reda på att min äldsta syster och hennes nya kille hade förlovat sig. Jag hade dessutom tagit ett riktigt stort kliv. Jag hade nämligen bestämt mig för att sätta mig i en skolsal igen, för att bli sjuksköterska!
Igår...
...åkte jag hem efter att ha umgåtts med min älskade i stan några dagar. Jag fick en oplanerad skogspromenad, för att bussen stannade inte där jag plingade så jag fick gå av i Skeda Udde. Därifrån gick jag genom skogen för att det var så fint väder! I skogen hälsade jag dessutom på två söta kor! Jag läste ut den tredje Arn-boken och på kvällen såg jag Desperate Housewives.
Imorgon...
...ska jag och mamma bege oss till Västervik för att träffa min underbara systerson. Vi ska hämta honom från dagis, laga mat åt honom och sen vill han nog se "Bompa!!!" (som betyder Bolibompa). Det ska bli hur kul som helst!
Om ett år...
...pluggar jag! Shit, jag har snart mina två första terminer bakom mig! Jag och min pojkvän har varit ihop i två och ett halvt år och jag hoppas på att vi har hittat en riktigt mysig tvåa i stan. Jag troooor att min äldsta syster är gift och kanske även gravid! Jag hoppas och tror att jag kommer vara lika lycklig om ett år som jag är idag!
Min nya bokidé är jätterolig att klura på, även om jag inte fått ner mycket på papper än så länge. Det finns mest i mitt huvud än så länge. Men jag ska sätta mig framför datorn utan att fastna vid Internet eller musik eller något sådant.
Det här har jag "snott" från bloggen apoetry. Jag utmanar Maria, Sarah och Karin att göra likadant på sina bloggar!
För fem år sedan...
...var jag femton och ett halvt år och gick min sista termin i nian på Berga skola. En skola som inte existerar längre för att den ska bli lägenheter. Jag har för mej att det var lite tjafs mellan mig, Harre och Karre...men så var det ibland på högstadiet. Vi hade i alla fall varandra! Jag var inne i min Poets-period, Jimmy Jansson var besattheten...ja jösses vad man har mognat sedan dess :D
För tre år sedan...
...var jag sjutton och ett halvt år och gick i tvåan. Livet var väl inte jätteroligt eftersom jag absolut inte trivdes i min klass. Vid den här tiden ville jag nog bara få sommarlov. Folk hade dessutom börjat bli myndiga, men ett decemberbarn får vänta lääääänge innan det är ens egen tur.
För ett år sedan...
...var jag nitton och ett halvt år och käääär. Jag och min kära hade varit ihop i ett halvår och jag var lycklig som aldrig förr. Dessutom hade jag praktiserat på bokhandeln, jobbat i julhandeln, praktiserat ännu lite mer och vid den här tiden hade jag mitt livs första sommarjobb framför mig. Jag var dessutom världens stoltaste moster till en nio månader gammal kille och jag hade fått körkort. Däremot avslutades min äldsta systers förhållande, som hade hållit i åtta år. Det var tungt.
För tre månader sedan...
...var det februari och jag längtade som en galning till min och pojkvännens Gran Canaria-resa. Jag hade fått reda på att min äldsta syster och hennes nya kille hade förlovat sig. Jag hade dessutom tagit ett riktigt stort kliv. Jag hade nämligen bestämt mig för att sätta mig i en skolsal igen, för att bli sjuksköterska!
Igår...
...åkte jag hem efter att ha umgåtts med min älskade i stan några dagar. Jag fick en oplanerad skogspromenad, för att bussen stannade inte där jag plingade så jag fick gå av i Skeda Udde. Därifrån gick jag genom skogen för att det var så fint väder! I skogen hälsade jag dessutom på två söta kor! Jag läste ut den tredje Arn-boken och på kvällen såg jag Desperate Housewives.
Imorgon...
...ska jag och mamma bege oss till Västervik för att träffa min underbara systerson. Vi ska hämta honom från dagis, laga mat åt honom och sen vill han nog se "Bompa!!!" (som betyder Bolibompa). Det ska bli hur kul som helst!
Om ett år...
...pluggar jag! Shit, jag har snart mina två första terminer bakom mig! Jag och min pojkvän har varit ihop i två och ett halvt år och jag hoppas på att vi har hittat en riktigt mysig tvåa i stan. Jag troooor att min äldsta syster är gift och kanske även gravid! Jag hoppas och tror att jag kommer vara lika lycklig om ett år som jag är idag!
Veckans TV-serie: "Helt hysteriskt"
Life can touch us one time, and last for a lifetime
Måndagen den 12 maj 2008
Jaha, jag hade skrivit hela inlägget, men råkade ta bort allting...det är väl bara att börja om då.
Min helg har varit lysande. I lördags jobbade jag fyra timmar, och det var inte många kunder jag hade under de timmarna! Det har tydligen varit ganska dött i några veckor nu. Men det var roligt att återse Maria och Britt! När jag kom hem lade jag mig vid poolen för att sola, och senare bada. 26 grader varmt i vattnet. Jag simmade några längder tills solstolen såg lockande ut igen. När jag satt där klurade jag på min bok, så idén börjar ta form nu! Kvällen avslutades med att Cans vann. YES!
Igår hämtade jag min pojkvän, sen åkte vi ut till mig igen. Hans mor kom också, och tillsammans med mina föräldrar njöt vi av solen & poolen, åt lax och planerade en eventuell Ullaredresa. Det var riktigt trevligt!
Jag såg lite på Englas begravning innan jag åkte till jobbet i lördags. Jag är inte en sådan person som har lätt för att börja gråta. Jag har aldrig fällt tårar på grund av att jag varit rörd eller tagen. Men i lördags var det nära. Låten "My heart will go on" kommer jag alltid förknippa med Engla, och i mitt huvud så kommer det alltid vara två barnröster som sjunger den. Otroligt starkt av Englas syster och Englas bästa kompis att sjunga under deras sorg.
Sedan visade de videoklipp med Engla, där hon uppträder med låten "Superduperkille". Hennes dröm var att bli artist. Vilken vrede man kände när man tänkte på att just den lilla flickan skulle bli kidnappad, antagligen våldtagen och sedan mördad. Hur orättvist får det bli? Jag kan inte sluta tänka på den rädsla som Engla måste ha känt. Paniken!
Att SVT visade begravningen vet jag inte vad man ska säga om. Eftersom det var Englas familjs vilja och beslut så måste man ju respektera det. Däremot kan jag säga att jag skulle aldrig ha tagit samma beslut. Men vi är alla olika. Det kändes i alla fall lite märkligt att "vara med på" en begravning, där man inte ens har träffat den man sörjer. Men man kan även se på det som min mamma gör. Hon tycker det känns som att Engla på något sätt har blivit en slags symbol. Så otroligt många människor hjälpte till i sökandet efter en liten flicka. När det sedan visade sig att flickan blivit mördad så var det liksom ett fastställande att "Det här kan vi bara inte acceptera!" Det finns liksom ett före och ett efter Engla. På det viset kan jag hålla med min mor. Men det kändes ändå lite märkligt att se begravningen på TV.
Min helg har varit lysande. I lördags jobbade jag fyra timmar, och det var inte många kunder jag hade under de timmarna! Det har tydligen varit ganska dött i några veckor nu. Men det var roligt att återse Maria och Britt! När jag kom hem lade jag mig vid poolen för att sola, och senare bada. 26 grader varmt i vattnet. Jag simmade några längder tills solstolen såg lockande ut igen. När jag satt där klurade jag på min bok, så idén börjar ta form nu! Kvällen avslutades med att Cans vann. YES!
Igår hämtade jag min pojkvän, sen åkte vi ut till mig igen. Hans mor kom också, och tillsammans med mina föräldrar njöt vi av solen & poolen, åt lax och planerade en eventuell Ullaredresa. Det var riktigt trevligt!
Jag såg lite på Englas begravning innan jag åkte till jobbet i lördags. Jag är inte en sådan person som har lätt för att börja gråta. Jag har aldrig fällt tårar på grund av att jag varit rörd eller tagen. Men i lördags var det nära. Låten "My heart will go on" kommer jag alltid förknippa med Engla, och i mitt huvud så kommer det alltid vara två barnröster som sjunger den. Otroligt starkt av Englas syster och Englas bästa kompis att sjunga under deras sorg.
Sedan visade de videoklipp med Engla, där hon uppträder med låten "Superduperkille". Hennes dröm var att bli artist. Vilken vrede man kände när man tänkte på att just den lilla flickan skulle bli kidnappad, antagligen våldtagen och sedan mördad. Hur orättvist får det bli? Jag kan inte sluta tänka på den rädsla som Engla måste ha känt. Paniken!
Att SVT visade begravningen vet jag inte vad man ska säga om. Eftersom det var Englas familjs vilja och beslut så måste man ju respektera det. Däremot kan jag säga att jag skulle aldrig ha tagit samma beslut. Men vi är alla olika. Det kändes i alla fall lite märkligt att "vara med på" en begravning, där man inte ens har träffat den man sörjer. Men man kan även se på det som min mamma gör. Hon tycker det känns som att Engla på något sätt har blivit en slags symbol. Så otroligt många människor hjälpte till i sökandet efter en liten flicka. När det sedan visade sig att flickan blivit mördad så var det liksom ett fastställande att "Det här kan vi bara inte acceptera!" Det finns liksom ett före och ett efter Engla. På det viset kan jag hålla med min mor. Men det kändes ändå lite märkligt att se begravningen på TV.
Veckans duo: Fredrik och Filip
Det finns många roliga klipp att välja mellan, men det här är så typiskt dom på nått sätt.
Det finns många roliga klipp att välja mellan, men det här är så typiskt dom på nått sätt.
Kort innan jobbet
Lördagen den 10 maj 2008
Som vanligt går jag upp alldeles för tidigt, så nu har jag absolut inget att göra förrän 11.30 när jag ska bege mig till jobbet. Varför får jag för mig att det tar typ en timma att duscha och föna & platta året? Det tog typ en kvart eller nått ju. Jaja, ett i-landsproblem.
Jag och min far tittade på Upp till Kamp igår kväll. Har ni fortfarande inte sett den serien så se den! Otroligt vacker serie. Sen råkade jag beställa säsong 5 av Scrubs från cdon...woops! Men det var 50 % rabatt på den så jag kunde inte låta bli.
När jag hade gått och lagt mig igår, men inte hade släckt, så tog jag fram mp3:n och lyssnade på musik. Jag kan verkligen inte få nog av "The Story" med Brandi Carlile. Ni måste lyssna på hennes coola röst här. Det skulle vara så häftigt att ha hennes röst! Tänk att kunna sjunga, liksom! Vackert dessutom!
Ikväll röstar ni på Cans i Körslaget!
Jag och min far tittade på Upp till Kamp igår kväll. Har ni fortfarande inte sett den serien så se den! Otroligt vacker serie. Sen råkade jag beställa säsong 5 av Scrubs från cdon...woops! Men det var 50 % rabatt på den så jag kunde inte låta bli.
När jag hade gått och lagt mig igår, men inte hade släckt, så tog jag fram mp3:n och lyssnade på musik. Jag kan verkligen inte få nog av "The Story" med Brandi Carlile. Ni måste lyssna på hennes coola röst här. Det skulle vara så häftigt att ha hennes röst! Tänk att kunna sjunga, liksom! Vackert dessutom!
Ikväll röstar ni på Cans i Körslaget!
Veckans snyft: Andrew i Storbritanniens Talang
Är det bra att det är soligt nu?
Fredagen den 9 maj 2008
Idag har jag haft det såååå skönt. När jag kom hem från stan lade jag mig på våra nylagda plattor och solade. Det var verkligen hur varmt som helst. När jag hade läst ett kapitel i Arn-boken så tog jag årets första dopp i poolen! 25 grader varmt är det i vattnet! Fatta vad skönt det var! Det känns oförskämt lyxigt alltså...Efter det lade jag mig för att sola igen och råkade somna, hihi. Riktigt gött.
Imorgon ska jag jobba! Tjohoo! Det var så länge sen nu. Det är visserligen ingen lång dag imorgon, bara 12-16, men jag kommer antagligen få se mitt sommarschema så det blir spännande! Och dessutom får jag ju träffa trevliga kollegor med!
Jag kan inte sluta tänka på min nya bokidé. Det bästa är att det känns som om jag har kommit på något som ingen har skrivit om förut...vad jag vet i alla fall. Visserligen är temat kärlek, ett någorlunda vanligt ämne om man säger så, men...ja...jag kan inte avslöja för mycket.
Jag har delade känslor vad gäller vädret. Dels är jag ju överlycklig över värmen, men jag har en rädsla i maggropen. Om det är medelhavsvärme nu, innebär det att det kommer bli en dålig sommar? För jag har fått för mig att om våren blir solig, så blir sommaren regnig och mulen. Och det vill vi ju inte!
Nu har jag tyvärr inget mer att berätta. På återseende!
Imorgon ska jag jobba! Tjohoo! Det var så länge sen nu. Det är visserligen ingen lång dag imorgon, bara 12-16, men jag kommer antagligen få se mitt sommarschema så det blir spännande! Och dessutom får jag ju träffa trevliga kollegor med!
Jag kan inte sluta tänka på min nya bokidé. Det bästa är att det känns som om jag har kommit på något som ingen har skrivit om förut...vad jag vet i alla fall. Visserligen är temat kärlek, ett någorlunda vanligt ämne om man säger så, men...ja...jag kan inte avslöja för mycket.
Jag har delade känslor vad gäller vädret. Dels är jag ju överlycklig över värmen, men jag har en rädsla i maggropen. Om det är medelhavsvärme nu, innebär det att det kommer bli en dålig sommar? För jag har fått för mig att om våren blir solig, så blir sommaren regnig och mulen. Och det vill vi ju inte!
Nu har jag tyvärr inget mer att berätta. På återseende!
Veckans minne: Den underbara öppningen med Paul McCartney och U2 i "Live 8- galan"
Jag såg heeeeela galan, men den här öppningen fick mig nästan att fälla tårar. Underbart för Beatlesfans.
Jag såg heeeeela galan, men den här öppningen fick mig nästan att fälla tårar. Underbart för Beatlesfans.
Inspiration av ESC
Torsdagen den 8 maj 2008
Jag sitter och tittar på SVT:s webb-TV, på programmet "Inför Eurovision Song Contest". Helt plötsligt, när ett bidrag spelades upp, fick jag en bokidé! En av de bättre idéerna dessutom! Är det möjligt att så "simpel" musik kan bidra till en sådan plötslig insikt som liksom säger "Ja, det ska jag skriva om! Såklart!"? Men jag avslöjar inte vilket bidrag som gav mig bokidén förrän jag filat mer på idén.
Men vad ska hända med min gamla bokidé nu då? Den som jag så smått börjat på? Jag vill inte att den bara ska försvinna, men jag känner inte att jag vill fortsätta med den just nu ändå. Nu är jag ju så pepp på att börja med den nya idén! Ja ja.
Hurra hurra!
Torsdagen den 8 maj 2008
Idag är ingen vanlig dag för idag är min älsklings födelsedag, HURRA! Vi firade igår, på hans lediga dag, tillsammans med hans familj och mina föräldrar. Det blev smörgåstårta, choklad- och banantårta och självklart presenter. Av mig fick han en ljuslykta i form av en döskalle (han älskar döskallar), två bäddlakanset och svarta örngott. Det var en rikrigt trevlig dag. I morse sjöng jag för honom och gav honom frukost på sängen.
Jag läser ju Arn-serien, men för tillfället går det lite trögt. Jag är mitt i den tredje boken så det är ju inte jättemycket kvar av serien. Men det händer inget. Det bara handlar om allt de bygger...i detalj! Exakt vilket virke och hur de gör och allting...det är lite långtråkigt när den sjuttiofjärde byggnaden ska beskrivas.
Jag har börjat tröttna lite på min nuvarande bloggdesign, så nu planerar jag en ny. Vi får se...om jag känner mig själv rätt så lär det ta ett tag innan jag tar tag i det.
Jag läser ju Arn-serien, men för tillfället går det lite trögt. Jag är mitt i den tredje boken så det är ju inte jättemycket kvar av serien. Men det händer inget. Det bara handlar om allt de bygger...i detalj! Exakt vilket virke och hur de gör och allting...det är lite långtråkigt när den sjuttiofjärde byggnaden ska beskrivas.
Jag har börjat tröttna lite på min nuvarande bloggdesign, så nu planerar jag en ny. Vi får se...om jag känner mig själv rätt så lär det ta ett tag innan jag tar tag i det.
Den här klänningen har jag på mig i skrivande stund. Snygg va? Jag älskar den!
Veckans nostalgilåt: "Wonderwall" med Oasis
Självisk
Tisdagen den 6 maj 2008
Idag har jag och mamma gått på stan och fixat lite hemlisar. Det är nämligen en viss älskling som fyller år på torsdag! Det var skönt att gå i de nya jeansen och ballerinaskor med bara en topp utan någon bylsig jacka! Älskar att sommaren är på ingång. I helgen ska jag ta mitt premiärdopp i poolen! Vi har 20 grader i vattnet nu, och det kommer att ha blivit ännu varmare till helgen.
Min chef från Bokhandeln ringde idag och undrade om jag kan jobba på lördag. Det kan jag såklart, och då blir det spännande för då kommer jag att få se sommarschemat med! Roligt att komma tillbaka till Ikano!
Min chef från Bokhandeln ringde idag och undrade om jag kan jobba på lördag. Det kan jag såklart, och då blir det spännande för då kommer jag att få se sommarschemat med! Roligt att komma tillbaka till Ikano!
Mamma känner en kvinna som kommer att göra ett riktigt egoistiskt val. Hon är 43 år gammal och har haft återkommande cancer i hela sitt vuxna liv. Hon har varit sjukpensionär ett tag nu. Sedan några år, runt tre år kanske, är hon frisk från cancer men risken att den kommer tillbaka finns. Men nu har hon i alla fall kommit på att hon vill ha barn! Hon har inte levt med någon man en längre tid, och även på grund av sjukdomarna hon har drabbats av så har det aldrig kommit något bra tillfälle att skaffa barn på.
Men nu har hon kommit på att hon ska hitta något one-night-stand som kan göra henne med barn. Hon ska dock inte berätta något för mannen ifråga. Sedan ska hon uppfostra det här barnet helt ensam, utan att berätta för barnet om pappan, och inte berätta för pappan om barnet.
Hur egostisk är inte den här människan? Dels så kan hon få cancer när som helst igen. Hon kan till och med dö, eftersom hennes immunförsvar redan är riktigt försvagat. Vad händer med barnet då? Dessutom lurar hon ju den där mannen. Hans avsikt är att bara ha sex, hennes avsikt är att "lura" honom till sex för att bli gravid. Och alla pappor har lika stor rätt till sina barn som mammorna, en rätt som hon bestjäl honom på eftersom han inte ens får vetskap om sitt barns existens! Och barnet...att ha en sjuk mamma och ingen vetskap om sin pappa. Stackars barn.
Självklart förstår jag kvinnans sorg över att inte ha några barn. Men den sorgen får hon ju hantera på något annat vis. Det finns mycket man kan göra för barn, man kan ha sagostunder och vara barnvakt och allt möjligt. Men att skaffa barn utan att ha tillräcklig möjlighet att ta hand om det...hur tänker man?
Att skaffa barn är ju liksom inte att gå till en butik och köpa ett ting med bytesrätt och öppet köp. Ett barn är en människa som man ska leva med för resten av sitt liv. Uppfostra, försörja, hjälpa, stötta, följa...jag tror att det är en enorm lycka att ha barn, men jag skulle inte skaffa barn om jag inte kände att jag hade ekonomi eller krafter till det. Det är så många som fokuserar på förlossningen när det gäller barn, som om allt är över efter den. Men det är ju efter förlossningen det börjar!
För övrigt älskar jag förlossningar! Hihi! Jag längtar verkligen tills jag får uppleva det själv! Fan vad häftigt med ett ofantlig kämpande som övergår till ofantlig lycka. Det är så vackert.
Men nu har hon kommit på att hon ska hitta något one-night-stand som kan göra henne med barn. Hon ska dock inte berätta något för mannen ifråga. Sedan ska hon uppfostra det här barnet helt ensam, utan att berätta för barnet om pappan, och inte berätta för pappan om barnet.
Hur egostisk är inte den här människan? Dels så kan hon få cancer när som helst igen. Hon kan till och med dö, eftersom hennes immunförsvar redan är riktigt försvagat. Vad händer med barnet då? Dessutom lurar hon ju den där mannen. Hans avsikt är att bara ha sex, hennes avsikt är att "lura" honom till sex för att bli gravid. Och alla pappor har lika stor rätt till sina barn som mammorna, en rätt som hon bestjäl honom på eftersom han inte ens får vetskap om sitt barns existens! Och barnet...att ha en sjuk mamma och ingen vetskap om sin pappa. Stackars barn.
Självklart förstår jag kvinnans sorg över att inte ha några barn. Men den sorgen får hon ju hantera på något annat vis. Det finns mycket man kan göra för barn, man kan ha sagostunder och vara barnvakt och allt möjligt. Men att skaffa barn utan att ha tillräcklig möjlighet att ta hand om det...hur tänker man?
Att skaffa barn är ju liksom inte att gå till en butik och köpa ett ting med bytesrätt och öppet köp. Ett barn är en människa som man ska leva med för resten av sitt liv. Uppfostra, försörja, hjälpa, stötta, följa...jag tror att det är en enorm lycka att ha barn, men jag skulle inte skaffa barn om jag inte kände att jag hade ekonomi eller krafter till det. Det är så många som fokuserar på förlossningen när det gäller barn, som om allt är över efter den. Men det är ju efter förlossningen det börjar!
För övrigt älskar jag förlossningar! Hihi! Jag längtar verkligen tills jag får uppleva det själv! Fan vad häftigt med ett ofantlig kämpande som övergår till ofantlig lycka. Det är så vackert.
Veckans sommarartist: Ted Gärdestad
Vad är sanningen värd?
Måndagen den 5 maj 2008
I lördags åkte jag, mamma och pappa till Västervik. Min älskade systerson var i sitt esse. Jag gav honom en leksaksgräsklippare, och den körde han med som en galning! Hihi. Han blir bara sötare och sötare för varje gång jag träffar honom.
På kvällen åkte jag till pojkvännen där vi hade en riktigt härlig kväll tillsammans med två av hans tre bröder. Älsklingen har köpt ett hemmabiosystem som vi självklart testade hela kvällen. Och så åt vi goda räkor med!
Igår fiskade jag strömming för första gången i mitt liv! Jag, David, hans lillebror och deras mor åkte till Skeppsgården (tror jag det hette) för att fiska. Det var lite osäkert om det skulle finnas någon fisk, men det gjorde det! Älsklingen fick lära mig hur man gjorde först, sen var det bara att kasta på. Jag fick 28 stycken, min svärmor och svåger fick 39 stycken var och David fick 20 stycken. Han var lite förkrossad över att komma sist, för att för honom och hans bror är det här en tävling! Fisket var i alla fall hur kul som helst, och att solen lyste hela tiden gjorde det ju ännu bättre!
På kvällen tittade jag, pojkvännen och hans lillebror på filmen "Kärlek på menyn", eller "No reservations" som den heter på engelska. Jag har lite svårt för finstämd romantik och så, men den var rätt bra ändå! Hemmabiot gjorde ju sitt. Hehe!
Idag har jag köpt ett par jeans. Två par av mina gamla jeans har nämligen börjat sitta åt väldigt för hårt i midjan. Jag vet inte om det är att de har krympt eller att jag har gått upp i vikt, men jag hoppas på det senaste. Till skillnad från vissa andra så blir jag överlycklig när jag går upp i vikt. Jag har varit underviktig hela mitt liv, att gå upp ett ynka kilo är inte något lätt för mig! Men nu var det i alla fall dags att köpa nya byxor, och det blev på Gina Tricot jag hittade dom. Det är oftast där jag hittar bra byxor. Deras storlekar passar mina ben på något sätt. Här kommer bilder på hur byxorna ser ut. Jag gillar bakfickorna och att de är ljusa.
På kvällen åkte jag till pojkvännen där vi hade en riktigt härlig kväll tillsammans med två av hans tre bröder. Älsklingen har köpt ett hemmabiosystem som vi självklart testade hela kvällen. Och så åt vi goda räkor med!
Igår fiskade jag strömming för första gången i mitt liv! Jag, David, hans lillebror och deras mor åkte till Skeppsgården (tror jag det hette) för att fiska. Det var lite osäkert om det skulle finnas någon fisk, men det gjorde det! Älsklingen fick lära mig hur man gjorde först, sen var det bara att kasta på. Jag fick 28 stycken, min svärmor och svåger fick 39 stycken var och David fick 20 stycken. Han var lite förkrossad över att komma sist, för att för honom och hans bror är det här en tävling! Fisket var i alla fall hur kul som helst, och att solen lyste hela tiden gjorde det ju ännu bättre!
På kvällen tittade jag, pojkvännen och hans lillebror på filmen "Kärlek på menyn", eller "No reservations" som den heter på engelska. Jag har lite svårt för finstämd romantik och så, men den var rätt bra ändå! Hemmabiot gjorde ju sitt. Hehe!
Idag har jag köpt ett par jeans. Två par av mina gamla jeans har nämligen börjat sitta åt väldigt för hårt i midjan. Jag vet inte om det är att de har krympt eller att jag har gått upp i vikt, men jag hoppas på det senaste. Till skillnad från vissa andra så blir jag överlycklig när jag går upp i vikt. Jag har varit underviktig hela mitt liv, att gå upp ett ynka kilo är inte något lätt för mig! Men nu var det i alla fall dags att köpa nya byxor, och det blev på Gina Tricot jag hittade dom. Det är oftast där jag hittar bra byxor. Deras storlekar passar mina ben på något sätt. Här kommer bilder på hur byxorna ser ut. Jag gillar bakfickorna och att de är ljusa.
I torsdags, eller när det nu var, så gjorde jag misstaget att zappa över till femman. Just då visades "Sanningens ögonblick". En kille skulle svara ärligt på frågor och i studion satt bland annat hans flickvän sedan fem år. Han fick frågan om han tyckte någon av hans kompisars flickvänner var snyggare än hans flickvän. Hans svarade ja. Hans flickvän var brunhårig, men när han fick frågan om han föredrog blondiner eller brunetter svarade han blondiner. Flickvännens leende var nu slocknat. Sedan kom frågan om han ville att hans tjej skulle skaffa silikonbröst, och då svarade idioten ja.
Jag såg inte fortsättningen igår, men jag har sett klippet där han svara ja på frågan om han har varit otrogen mot sin flickvän. Den stackars tjejen börjar gråta och allt känns bara helt absurt när Pontus Gårdinger säger "Grattis till 25000 kronor!". Är man så pengakåt så man villigt förstör sina förhållanden inför hela svenska folket? Visserligen tycker jag det var bra att hans tjej fick veta sanningen om honom, men inte så! Om det nu var sanningen, han påstår ju nu att han visste hur man lurade lögndetektorn så det han sa var inte sant. Men vad ska man tro?
Jag såg inte fortsättningen igår, men jag har sett klippet där han svara ja på frågan om han har varit otrogen mot sin flickvän. Den stackars tjejen börjar gråta och allt känns bara helt absurt när Pontus Gårdinger säger "Grattis till 25000 kronor!". Är man så pengakåt så man villigt förstör sina förhållanden inför hela svenska folket? Visserligen tycker jag det var bra att hans tjej fick veta sanningen om honom, men inte så! Om det nu var sanningen, han påstår ju nu att han visste hur man lurade lögndetektorn så det han sa var inte sant. Men vad ska man tro?
Veckans sketch: "100 kilo mjöl" från Grotesco
En sketch utan någon som helst poäng eller vidare handling. Men humorn finns där!
En sketch utan någon som helst poäng eller vidare handling. Men humorn finns där!
Feed the world
Fredagen den 2 maj 2008
Jag kom på igår att året 1998 var för tio år sedan. Ett helt decennium har gått sedan 1998. Men om någon pratar om 1998 så tänker jag att "det var ju inte så länge sedan". Men tio år! Fy fan vad tiden går! Då började jag tänka på monologen i Yrrol, som ni kan läsa i mitt förra inlägg. Det gäller verkligen att ta vara på livet.
Det spöregnar ute. Bra! I alla fall för min pojkvän, för då får han det nog lugnare på jobbet. Regn betyder mindre folk på uteserveringen och alltså lite lugnare för en kock. Han jobbar från åtta på morgonen till typ midnatt idag. Sådana dagar tänker jag verkligen på honom! Andra dagar med såklart!
Igår hjälpte vi pappa med att lägga plattor runt poolen. Jag och David kånkade sten. Lastade i skottkärran, körde till pappa och lastade ur skottkärran. Idag känns det i ryggen! Men det blir fint.
Igår tittade jag lite på humorgalan. Kattis Ahlström gjorde ett reportage som var helt sinnessjukt. Jag kommer inte ihåg vilket land det var som hon besökte, men det handlade i alla fall om unga tjejer som blir tillfångatagna av soldater. Efter att ha dödat flickornas familj så våldtas tjejerna gång efter gång efter gång och efter några månader avslutar soldaterna allt med att förstöra tjejernas underliv med kniv eller skjutvapen! Kattis var på ett sjukhus som tog hand om alla dessa kvinnor, och så ont de hade!!! Till sjukhuset kom flickor i alla åldrar, från 3 år (!!!!!!) och uppåt, alla med fruktansvärda berättelser och smärtor som inte går att föreställa sig! Fy fan, jag blev riktigt tagen av det reportaget.
Våldtäkter är bland det vidrigaste som finns
Det spöregnar ute. Bra! I alla fall för min pojkvän, för då får han det nog lugnare på jobbet. Regn betyder mindre folk på uteserveringen och alltså lite lugnare för en kock. Han jobbar från åtta på morgonen till typ midnatt idag. Sådana dagar tänker jag verkligen på honom! Andra dagar med såklart!
Igår hjälpte vi pappa med att lägga plattor runt poolen. Jag och David kånkade sten. Lastade i skottkärran, körde till pappa och lastade ur skottkärran. Idag känns det i ryggen! Men det blir fint.
Igår tittade jag lite på humorgalan. Kattis Ahlström gjorde ett reportage som var helt sinnessjukt. Jag kommer inte ihåg vilket land det var som hon besökte, men det handlade i alla fall om unga tjejer som blir tillfångatagna av soldater. Efter att ha dödat flickornas familj så våldtas tjejerna gång efter gång efter gång och efter några månader avslutar soldaterna allt med att förstöra tjejernas underliv med kniv eller skjutvapen! Kattis var på ett sjukhus som tog hand om alla dessa kvinnor, och så ont de hade!!! Till sjukhuset kom flickor i alla åldrar, från 3 år (!!!!!!) och uppåt, alla med fruktansvärda berättelser och smärtor som inte går att föreställa sig! Fy fan, jag blev riktigt tagen av det reportaget.
Våldtäkter är bland det vidrigaste som finns
Veckans låt: "Do they know it's Christmas?" med Band Aid 20
Blir helt till mig när jag ser Paul McCartney skymta förbi, hihi!
Blir helt till mig när jag ser Paul McCartney skymta förbi, hihi!
Cancer - tar ni vara på livet?
Fredagen den 2 maj 2008
Hej. Mitt namn är Cancer. Stör jag? Ja, det gör jag nästan alltid, på något sätt. Nästan i alla fall.
Jag måste berätta...Jag kommer just från en gammal kvinna. Hon var mycket vacker och lugn, som om hon skulle ha väntat på mig. Hennes hem var stilla, hon hade till och med bäddat. Satt med händerna i knät när jag kom...och log. Man såg att hennes ögon hade sett va de behövde se. Hon hade en mycket mild blick. Och hennes händer, de var så spröda. Som vackert mejslade fågelvingar och hon rörde dom så försiktigt över kroppen när hon märkte att jag hade kommit. Som om hon ville hälsa på mig. Tala om att hon inte var rädd.
Men det...det är ovanligt. Oftast så blir ni ju skräckslagna när jag kommer. Det är klart det. Ni blir ju plötsligt medvetna om den naturligaste saken i världen. Att livet är utmätt. Hela er tillvaro ställs plötsligt på spets, där den egentligen alltid borde vara. Jag menar, ni lever ju alla bara en tumör från döden trots allt. Och ändå så jagar ni genom livet som om ni var rädda att ni inte skulle hinna dö. Men det hinner ni, det lovar jag. Men...hinner ni leva?
Ni får förlåta mig men, ni verkar så vilsna ibland som om ni inte visste vad det är som ni saknar så förtvivlat. Tills jag knackar på. Då blir livet plötsligt väldigt viktigt. Varenda sekund ska tas till vara, ett andetag är ett himmelrike, varje soluppgång är unik och alla futtiga saker som varit så viktiga betyder plötsligt ingenting. Som om jag hade öppnat en dörr till livet. Varför har ni inte öppnat den själva?
Ibland knackar jag på lite för tidigt, det vet jag. Men det borde ju vara en väckarklocka för er andra. Och ibland drar jag mig tillbaka självmant, och ger er en stund till. Och det glömmer ni aldrig. Egentligen skulle jag kanske sätta mig en stund hos er alla där ute. Bara för att se vad som händer. Jag skulle kanske göra er en tjänst. Vem vet?
Jag måste berätta...Jag kommer just från en gammal kvinna. Hon var mycket vacker och lugn, som om hon skulle ha väntat på mig. Hennes hem var stilla, hon hade till och med bäddat. Satt med händerna i knät när jag kom...och log. Man såg att hennes ögon hade sett va de behövde se. Hon hade en mycket mild blick. Och hennes händer, de var så spröda. Som vackert mejslade fågelvingar och hon rörde dom så försiktigt över kroppen när hon märkte att jag hade kommit. Som om hon ville hälsa på mig. Tala om att hon inte var rädd.
Men det...det är ovanligt. Oftast så blir ni ju skräckslagna när jag kommer. Det är klart det. Ni blir ju plötsligt medvetna om den naturligaste saken i världen. Att livet är utmätt. Hela er tillvaro ställs plötsligt på spets, där den egentligen alltid borde vara. Jag menar, ni lever ju alla bara en tumör från döden trots allt. Och ändå så jagar ni genom livet som om ni var rädda att ni inte skulle hinna dö. Men det hinner ni, det lovar jag. Men...hinner ni leva?
Ni får förlåta mig men, ni verkar så vilsna ibland som om ni inte visste vad det är som ni saknar så förtvivlat. Tills jag knackar på. Då blir livet plötsligt väldigt viktigt. Varenda sekund ska tas till vara, ett andetag är ett himmelrike, varje soluppgång är unik och alla futtiga saker som varit så viktiga betyder plötsligt ingenting. Som om jag hade öppnat en dörr till livet. Varför har ni inte öppnat den själva?
Ibland knackar jag på lite för tidigt, det vet jag. Men det borde ju vara en väckarklocka för er andra. Och ibland drar jag mig tillbaka självmant, och ger er en stund till. Och det glömmer ni aldrig. Egentligen skulle jag kanske sätta mig en stund hos er alla där ute. Bara för att se vad som händer. Jag skulle kanske göra er en tjänst. Vem vet?
~Stefan Sauks cancermonolog i filmen "Yrrol"~