Lördagen den 28 juli 2007

Igår var en dag utöver det vanliga på jobbet.

 

Jag arbetade 13-20 igår. När jag kom ut till kassan klockan ett och sa hej fick jag ett hej tillbaka av vår nye sommarjobbare samt en lättad suck och ett HEJ av en av de fast anställda (vi kan kalla henne Mia, hihi). Sommarjobbaren gick på lunch och Mia utbrast: "Tack gode gud att du kom hit! Hela dagen har han bara frågat och frågat och frågat. Jag har inte fått något gjort!"

 

Jag kan berätta om sommarjobbaren (vi kan kalla honom André, hehe). Han är ett år yngre än mig, ska alltså börja sitt sista gymnasieår. Han har ingen kassavana och ingen butikserfarenhet. Ändå är han expert på det här jobbet, enligt honom själv. Visst, han lärde sig kassan på en dag. Duktigt. Men så är det det enda han kan! Han lämnar aldrig kassan, som om kassan inte klarar sig utan honom! Han är självgod, en besserwisser och tycker aldrig att det är han som gör fel! Det är antingen butikens, kundernas eller vårt fel om något händer, inte hans!

 

Vi kan ta några exempel.

 

Igår frågade en kund vart boken "Mig äger ingen" står. André frågade mig samma fråga och jag svarade att den står bland memoarerna, på L som i Linderborg. Jag pekade vart vi har memoarhyllan stod. Det enda han behövde göra var att följa med kunden till den hyllan, leta rätt på boken och ge den till kunden.

Men nej. "Kan inte du göra det?". Så då fick jag leta rätt på boken.

Så är det varenda dag. Han försöker inte ens, han skickar oss istället. Kunderna blir något förvirrade av att skickas till först den ena och sen den andra personen. Okej om han gick och letade efter en bok och sen inte hittade den. Då har han åtminstone försökt. Men han lämnar inte den där jävla kassan! Han vill ju inte lära sig!

 

Ett annat exempel kommer också från igår. Mia hade en kund. Jag plockade bland pocketböckerna. André fick en fråga av sin kund om vart boken "Hujeda mig" stod. Mia pekade på hyllan den skulle stå i och eftersom han inte hade något val så gick André för en gångs skull och letade efter boken.

Någon minut senare kommer han tillbaka till kassan.

"Hittade du den?" frågade Mia.

"Nej" svarade André.

"Hittade kunden den?" frågade Mia.

"Nej" svarade André.

Nähä??!!

Så han hade bara struntat i det när han inte hittat boken och inte ens bett oss om hjälp. Bara lämnat kunden där som fick leta själv...

Mia sa åt honom att fråga mig om hjälp och då gjorde han det.

Det visade sig att det var en ljudbok, så han hade tittat på fel ställe. Men den stod inte bland ljudböckerna heller så vi hittade den aldrig. Vad kläcker då denne sommarjobbare ur sig?

"Bra, då var det inte bara jag som var puckad. Då var det fler som var det."

 

Han irriterar mig något så oerhört!

 

Så när jag kom till jobbet klockan ett hade Mia haft fullt upp med att ta hand om sina kunder, samtidigt som hon fick ta hand om Andrés alla kunder PLUS att vår käre chef helst håller sig ute på kontoret och inte hjälper till särskilt mycket. Hon var helt slut när jag kom dit.

 

Resten av dagen hjälptes vi åt att ta hand om berget av varor, alla kunder och helt enkelt allting. André och chefen slutade klockan 18.00 så hon och jag fick vara ifred mellan 18.00 och 20.00. Vid klockan sex verkade även kunderna droppa av så vi fick lite lugn och ro där på kvällen.

 

Då passade jag på att fråga lite om råd. Jag vill ju så gärna vara kvar på Bokhandeln, speciellt efter den här sommaren då jag har kommit att trivas ännu bättre. Så jag frågade henne om hon tyckte att jag skulle säga till vår personalansvarige att jag ville vara kvar och att jag trivs med butiksarbete och med personalen och så. Frågade lite om hur hon hade gjort när hon var sommarjobbare och så.

 

Hon sa att när hon var sommarjobbare hade personalansvarige frågat henne om hon hade haft några planer på hösten och då hade hon sagt att hon inte hade det och att hon var intresserad av att få jobba lite där. Detta har personalansvarige även frågat mig och jag svarade i princip samma sak. Att jag gärna hoppar in och så.

 

Mia sa att om personalansvarige hade frågat om mina planer så var det ett tecken på att jag säkert kommer få fler tider i höst. Och det är trots allt inte många månader kvar till julhandeln sätter igång så smått. Dessutom har vi en del anställda som ska gå i pension på jobbet, och dessutom äger cheferna en till butik i stan där de nog behöver hjälp ibland. Så hon trodde att jag skulle få vara kvar lite i höst.

 

Dessutom sa hon att jag hade gjort bra ifrån mig och att hon tyckte om mig, och att hon visste att en annan kollega i vår ålder också tycker om mig. Så det var riktigt kul att höra!

 

Så nu har jag förhoppningar om att få lite tider i höst. Kommer ju inte bli fast anställd på en gång eller något sådant men ändå.

 

Så de där jävla kurserna jag har sökt på universitetet...dom skiter jag i!

 

Och så levde de lyckliga i alla sina dagar, hahaha!

Fick dessutom ett sms av Mia där hon återigen tackade för att jag kommit till jobbet när hon behövde mig och att jag var "en bra tjej". Blir så glad över sådana fina ord!

---

Veckans film: "Full Monty"