Vågar inte ta första steget

Söndagen den 10 september 2006

Jag hittade hans nummer på eniro…och nu då? Vad gör jag nu? Jag har inte pratat med honom på flera år. Vi känner inte riktigt varandra, vi är bara bekanta…Så jag kan ju inte bara helt plötsligt skicka ett sms till honom, då fattar han ju att jag har sökt efter hans nummer. Han kommer ju tro jag är helt desperat. Men herregud! Jag kan inte sluta tänka på honom! Jag kan inte sluta tänka på att allt skulle verkligen vara helt perfekt om det blev vi!


Jag kan inte bara spendera mitt liv med att vänta på att någon annan ska ta initiativet. Att han skulle söka upp mej. Jag måste ta tag i det om jag vill att något ska hända. Men jag kan inte sluta tänka på att han kanske bara blir besvärad av att jag hör av mig helt plötsligt. I mina drömmar blir han glad men i verkligheten kanske han bara tänker ”Åå, nej inte hon. Hur ska jag nu bli av med henne?”.


Men så mycket som jag har tänkt på honom denna sommar har jag aldrig tänkt på någon förut. Om jag inte gör något åt detta nu så kanske det är för sent sedan! Jag är säker på att jag kommer att ångra mig om jag inte skickar ett sms. Tänk om jag inte skickar det och undrar, för resten av mitt liv, vad som skulle ha hänt om jag hade skickat det sms:et.


Jag blir så arg på mig själv ibland. Vad är det värsta som skulle kunna hända? Om han skriver tillbaka att han hatar mig och beordrar mig att aldrig höra av mig igen, då vet jag åtminstone det. Då vet jag att han inte var något för mig, och då kan jag gå vidare. Men hur fan ska jag ta mod till mig och skicka det där sms:et? Och vad i helvete ska jag skriva?


Blir nervös bara jag tänker på det…


Jag tyckte jag såg honom på Ica häromdagen och mitt hjärta slog så snabbt så jag trodde jag skulle dö…Det var inte ens säkert att det var han! Jag är verkligen förälskad och jag måste göra något åt det! Inte bara sitta på mitt arsle och tro att han ska komma till mig, för det lär inte hända.


Men vad skulle han se i mig? Han har säkert en flickvän…Den tanken gör så ont. Att han skulle ha någon annan…



Veckans punksaga: Sid och Nancy