Något märkligt men roligt hände mig på bussen på väg till jobbet i måndags. En äldre man, runt sextio år, satte sig med mig och sade:

"Vilket tråkigt väder vi har."

"Ja", sa jag.

"Nu skulle man vara i Australien, där är det varmt nu! Du borde bli sjuksköterska. Det är många länder som behöver sjuksköterskor: Norge, Australien...alla möjliga!"

Jag satt bara och gapade. Här kommer en främmande man och ber mig göra det jag går och funderar på hela tiden: att bli sjuksköterska och jobba i Norge något år.

Han fortsatte prata och sade att vi måste ta vara på tiden, vi måste våga chansa i livet. Att jag var ung och hade alla möjligheter man kan tänkas ha. Att jag skulle förverkliga mina drömmar medan jag fortfarande kunde.

Han kom in på andra ämnen också, att han var från Ungern. Jag sa att jag aldrig hade varit där så då gav han mig en broschyr med karta och hotellinformation. Ha ha, han var riktigt härlig den mannen. Väldigt positiv och trevlig.

Igår inhandlade jag julklappar! Äntligen har jag kommit igång. Riktigt skönt. Hade glömt hur roligt det är att julhandla. Kom in i julstämningen på en gång.

Min kära mor har även sytt en tomteluva till mig, haha. Den ska jag ha i Bokhandeln framåt jul. Redigt snygg blev den och mamma blir så överlycklig när hon får sy något till oss "barn". Hon gjorde det hela våra uppväxter. Jag minns att många av mina kompisar var avundsjuka över att min mamma kunde sy vilka kläder jag ville åt mig. Men det var inte alls kul kan jag säga. Jag ville ju ha sådana kläder som de andra hade, köpta i affärer! Så när jag blev äldre, typ tio-tolv år, så förbjöd jag mamma att sy något till mig. Även om det blev några få undantag.

Så nu, när jag började prata om tomteluva, utbrast hon:

"Men det kan ju jag sy åt dig!"