Hörde denna lite roliga berättelsen häromdagen:

Mamman frågar sonen hur det kommer sig att hon alltid ska laga mat. Varför kan han aldrig erbjuda sig att hjälpa till? Sonens svar blir ”Man måste tycka om att laga mat för att kunna laga mat. Jag tycker inte om det.” Mammans nästa fråga blir ”Men vem har sagt att jag tycker om det då?” Sonens förvånade svar blir ”Men du lagar ju mat varje dag. Det klart du tycker om det!”. Mamman: ”Jag lagar mat för att vi måste ju få mat i magen!” Sonen blir sittandes med gapande mun utan svar.

Jag känner igen det där. Man antar att ens föräldrar gör en mängd saker för att de vill. Men i själva verket så måste de göra de sakerna.

Teneriffa om lite mer än två veckor! Förväntan och förhoppningar!