När jag kom till jobbet i torsdags möttes jag av två svettiga chefer, LoLa. Dom hade precis kånkat in kollegieblock från två pall. Då tänkte vi väl att det var dagens varor, så vi började plocka upp kort och lite sådant småplock. Men så ringer det. "Jag har tre pall till dig, kan du komma och öppna?" Jaha, så det var bara att sätta igång med den ena pallen. Men inte var det nog. Snart kommer Lasse ut i butiken och säger att det står ytterligare tre pall där ute. Allt, i alla fall det mesta, är skolstartsgrejer.Så där stod vi med sex pall varor. Något rörigt.

Mitt i alltihop kommer jag på att Bokmedia ska säkert ha en massa av det. Jag frågar Lasse och han säger "Ja just det, det ska han ha". Då börjar Lasse bara ta en massa grejer och kör ner det i en kartong. Jag som står och försöker ha ordning på allting tappar kollen totalt. Det blir ju inte bättre av att han packar upp alla kartonger, så allt bara ligger där. Nej, jag känner mig inte ett dugg stressad av att du lägger allt på hög...

Men ändå eloge till cheferna som lyckades hålla humöret på topp trots mängden av varor. När Lasse kom och berättade att vi hade sex pall med varor att ta hand om så tänkte jag "Jaha, ska det bli en sådan dag...Superstressade LoLa." Men dom var så glada så.

Men det var skönt att gå hem och veta att man var ledig dagen därpå. Tyckte dock synd om Maria som fick ta över kaoset på fredagen.

Min lediga dag var verkligen ledig. Jag åkte ut på landet och solade och åt god mat. Det var så himla härligt att sitta vid poolkanten, dingla med benen i vattnet och studera korna som vandrar i kohagen vid vår trädgård. Det var en fin stund. Vi spelade Yatzy och jag vann!

När jag kom hem igen satte jag mig med en skål chips och tittade på den suveräna filmen "Marie Antoinette". Men jag höll på att sätta chipsen i halsen när jag började tänka på en kund jag hade häromdagen.

Vi säljer nämligen hattaskar som är riktigt populära. Dom är runda och har olika storlekar. Min kund, Näslund som hon hette i efternamn, ville lägga undan en serie hattaskar, alla storlekar, för att komma tillbaka nästa lördag och köpa dom. Självklart sade jag, så jag skrev en lapp. Jag skrev hennes namn och "Hämtas v.26", för enligt mina beräkningar skulle "nästa lördag" vara just v.26.

Lördagen vecka 26 jobbade inte jag, men hattaskarna var kvar när jag anlände på måndagen. Jag tyckte det var lite mystiskt för hon hade verkat så himla säker på att hon ville ha dom. LoLa hade ställt hattaskarna vid kassan på söndagen, vilket betydde att dom tyckte att askarna skulle ställas ut i butiken igen, då v. 26 redan varit. Jag ville däremot hålla på dom lite till. Dumt nog hade jag inte tagit Näslunds telefonnummer så vi kunde inte fråga henne om hon fortfarande ville ha dom. Men jag ställde ut dom på lagret igen.

När LoLa såg det blev dom inte överlyckliga. Alla andra hattaskar var slut och folk hade frågat efter dom under hela helgen. Dessutom har ju vecka 26 varit. Ja, men det är jag som har lovat henne att vi har dom undanlagda åt henne. Det är mig hon kommer skälla ut om vi säljer hennes askar.

Så askarna fick vara kvar på lagret några dagar, tills en tjej kom och undrade om vi visste när vi skulle få fler hattaskar. Jag frågade Lotta om hon hade något datum på när de nya askarna kunde tros anlända, men hon visste inte. "Men ta din kunds hattaskar på lagret, hon verkar ju ändå inte vilja ha dom". Ja, så då gjorde jag det. Tjejen blev överlycklig, men jag kunde inte sluta tänka på hur förbannad Näslund kunde komma att bli.

Så när jag satt och åt chips igår slog tanken mig. "Tänk om jag tog fel på vecka! Tänk om 'nästa lördag' betydde vecka 27!" Jag blev hur nojig som helst och kunde riktigt se Näslund bli helt högröd av ilska när vi förklarar mitt misstag. Att hon skulle vara arg (om jag nu tog fel på vecka) skulle jag ha full förståelse för, men jag avskyr verkligen när folk är arga på mig. Jag tar det så personligt. Så jag nojade och nojade och min älskling försökte intala mig att "Hon har säkert glömt bort dom" och "Det klart du inte har tagit fel på vecka". Men jag var inte helt avslappnad när jag kom till jobbet idag. Jag blev däremot lättad när jag såg att vi hade fått hem de nya hattaskarna, men jag är inte säker på att det är samma motiv på dom som vi lade undan åt Näslund. Jag lade i alla fall ut ett gäng på lagret ifall hon inte skulle märka någon skillnad, tihii.

Men hon dök aldrig upp! Gudars vad skönt...Om hon kommer imorgon så kan jag i alla fall luta mig mot att det är söndag. Hon sa lördag. Men det är visserligen petitesser. Det känns ändå inte som om hon kommer att komma imorgon heller. På måndag får hon skylla sig själv och jag kan andas ut helt och hållet.

Ibland stressar jag upp mig alldeles för mycket. Jag vet.

Idag har jag fått en ny cykel med! Mamma och pappa köpte en svinsnygg åt mig från Biltema. Det var först tänkt att den skulle vara röd, men det fanns bara svarta kvar. Det funkar ju med, och färgen är ju faktiskt inte det viktigaste. Jag provcyklade den lite och den är suverän!

Jobb imorgon, sen ska vi fira min svärmors födelsedag!