Jag kom på igår att året 1998 var för tio år sedan. Ett helt decennium har gått sedan 1998. Men om någon pratar om 1998 så tänker jag att "det var ju inte så länge sedan". Men tio år! Fy fan vad tiden går! Då började jag tänka på monologen i Yrrol, som ni kan läsa i mitt förra inlägg. Det gäller verkligen att ta vara på livet.

Det spöregnar ute. Bra! I alla fall för min pojkvän, för då får han det nog lugnare på jobbet. Regn betyder mindre folk på uteserveringen och alltså lite lugnare för en kock. Han jobbar från åtta på morgonen till typ midnatt idag. Sådana dagar tänker jag verkligen på honom! Andra dagar med såklart!

Igår hjälpte vi pappa med att lägga plattor runt poolen. Jag och David kånkade sten. Lastade i skottkärran, körde till pappa och lastade ur skottkärran. Idag känns det i ryggen! Men det blir fint.

---

Igår tittade jag lite på humorgalan. Kattis Ahlström gjorde ett reportage som var helt sinnessjukt. Jag kommer inte ihåg vilket land det var som hon besökte, men det handlade i alla fall om unga tjejer som blir tillfångatagna av soldater. Efter att ha dödat flickornas familj så våldtas tjejerna gång efter gång efter gång och efter några månader avslutar soldaterna allt med att förstöra tjejernas underliv med kniv eller skjutvapen! Kattis var på ett sjukhus som tog hand om alla dessa kvinnor, och så ont de hade!!! Till sjukhuset kom flickor i alla åldrar, från 3 år (!!!!!!) och uppåt, alla med fruktansvärda berättelser och smärtor som inte går att föreställa sig! Fy fan, jag blev riktigt tagen av det reportaget.

Våldtäkter är bland det vidrigaste som finns