Lördagen den 14 november 2009

 

I torsdags på basgruppsmötet i skolan fick vi alla en gigantisk skrattattack. Vi pratade om tonåringar, pubertet och menscyklar och någon trodde att ordet menscykel uttalas som en sådan man cyklar på, fast uttalningen egentligen menar att det är en cyklisk process. I alla fall så var det någon som drog något halvdant skämt "I trettonårspresent fick jag en menscykel av min mamma" och tillsammans med trötthet och ingen motivation så vek vi oss av skratt, inklusive läraren. Jag grät floder. Himla härligt när man bara kan skratta av sig!

Apropå ingen motivation så har jag nog aldrig förut blivit så påverkad av novembers gråa rusk. Jag har verkligen ingen disciplin på mig själv längre, känns det som! Motivationen är som bortblåst. Men men, vi får väl hoppas att tentan på måndag går vägen i alla fall...

Idag var jag i alla fall på skolan och övade på alla praktiska moment. Idag blev jag dock bara sur på att alla var så flamsiga. Jag var inte den enda som kände så, så vi ska ta nya tag imorgon och öva igen. Får hoppas det går vägen!

Igår blev det Idol. Första gången jag har fått rysningar av Rezas sång, även om jag håller med om att engelskan inte var perfekt. Men känslan var där, och det är det som räknas tycker jag! Sedan blev det även lite "Starsky and Hutch". Rolig film.

Idag jobbar älsklingen heldag. Själv ska jag se Körslaget. Tror faktiskt att jag hejar på Ola. Eller inte på Ola men på Olas kör. Tycker det är häftigt med manskörer.

Just det, kan ju även berätta att jag har varit hos optikern för synundersökning. Jag har nämligen upptäckt att min syn har försämrats mer och mer. Jag märker det mest när jag sitter på föreläsningar och inte ser vad föreläsaren skriver på tavlan eller visar på Power Point, även om jag sitter långt fram. Och optikern konstaterade mycket riktigt att jag är närsynt. Så nu blir det att skaffa glasögon. Hon sa dock att jag bara ska använda glasögonen i de situtationer som jag känner att jag behöver det. När det fungerar utan så ska jag inte ha några glasögon för annars ansträngs bara ögonen ännu mer. Så det är skönt att inte behöva ha dom hela tiden, men ändå.
Och att välja bågar är ett jäkla jobb, bara det. Har ingen aning om vad jag vill ha eller vad jag passar i. Jag är ju så himla ovan i att se mig själv med glasögon så jag vill ju bara skratta! Nu har jag i alla fall fått låna hem fyra bågar och på måndag ska jag byta ut några och låna hem några nya tänkte jag. Så får David vara smakråd, och han är ett perfekt sådant eftersom jag tydligen är fin i allt, hihihi. Söt!

Något tips på vad man kan köpa till en pappa, som anser sig ha allt redan, i födelsedagspresent?